INFORMATIONSBLAD OM MARSVIN

Marsvin (Cavia porcellus) härstammar ursprungligen från högslätterna i Sydamerika och blev tidigt ett nyttodjur/husdjur hos indianerna. Redan under 1600-talet fördes marsvinet till Europa och blev snabbt ett populärt husdjur.

Marsvinet blir 5 – 8 år gammalt och passar bra som första husdjur till barn – förutsatt att en intresserad vuxen finns med i bilden. Marsvin kan bli mycket tama och tillgivna och är lagom stora för ett barn att hålla i. De rivs inte, och bits endast undantagsvis i självförsvar om de skulle bli hårdhänt hanterade. De är dagaktiva och alltså vakna samtidigt som vi själva.

Marsvin är flockdjur och man måste därför i enlighet med djurskyddslagen ha minst två stycken; två honor eller två hanar. Hanar är oftast de trevligaste keldjuren eftersom de är mer frimodiga och mer intresserade av oss människor än vad honorna är. Två unga djur som växer upp tillsammans fungerar oftast bra ihop, likaså om ett ungdjur på 5-8 veckor introduceras till ett äldre djur. Men marsvinen är individer och det finns exempel på både hanar och honor som blivit missnöjda med sin burkompis och blivit tvungna att byta sällskap. Det kan handla om att de ligger alltför nära varandra i rang och ständigt måste bråka om vem som ska bestämma. Ofta kan en större bur vara lösningen på gruff mellan marsvinskompisar.

Hanar och honor skall inte hållas tillsammans annat än om man tänker bedriva avel. Inte ens då skall de ständigt gå tillsammans eftersom honan måste få vila mellan kullarna. Läs på ordentligt om du har tänkt avla på dina marsvin och sätt absolut inte din älsklingshona i avel om du inte är beredd på de stora riskerna för marsvinshonan med dräktighet och förlossning.

Marsvinsungar är oftast lite rädda av sig och det kan ta några veckor innan de blir tama. Hantera dem varje dag, och rör dig med lugna rörelser och utan höga röster runt buren, så blir de snart mer frimodiga. Eftersom marsvin i naturen är bytesdjur är de instinktivt rädda för sådant som kommer uppifrån (tolkas som en rovfågel), så även mycket tama marsvin springer oftast undan när man försöker lyfta upp dem ur buren.

Buren
Ju större bur desto bättre, i naturen rör sig marsvin över stora ytor när de betar i ett gräs- och busklandskap. Vi anser att buren helst skall vara minst 120 x 60 cm och gärna större än så. Det är praktiskt om gallerburar har luckor både i taket och på långsidan. Man kan även inreda en marsvinsbur i en liggande bokhylla, t.ex. Ikeas Billy som är 200 x 80 cm. Buren skall vara inredd med något där marsvinet kan söka skydd såsom ett hus eller en enkel ”car-port” med ett eller flera fack. Det är bättre med skydd som har tre väggar och tak än ett med fyra väggar – marsvinen vill gärna spana ut på omgivningen. Varning för marsvinshus med runda fönster – marsvinet kan lätt fastna där när det blir större och försöker hoppa ut eller in genom fönstret. Man kan inreda buren med tegelstenar, rör och tunnlar och/eller hängmattor så blir marsvinen mer aktiva och rör sig mera.

På burbottnen ska du ha något material som suger upp urin och som hindrar marsvinen från att halka på burgolvet. De flesta använder kutterspån som finns att köpa i stora balar på Granngården, trävaruaffärer och liknande. Man bör byta i buren cirka två gånger per vecka. Det finns också andra varianter än spån, såsom pappersströ & pellets men jag tycker spån är absolut bäst. En del marsvinsägare använder fleece som tvättas ofta; varje eller varannan dag men det får inte vara fleece i hela buren minst 1/3 ska vara material så de kan gräva.

Du kan ha marsvinen ute på golvet för att motionera, men många marsvin gillar inte stora öppna ytor utan springer då gärna in under en soffa eller liknande och sitter och trycker där. Marsvin tycker bättre om att gå på mattor eller filtar än på hala korkmattor eller parkettgolv. Det går att få marsvin rumsrena, men det kräver ganska mycket träning. Akta elsladdar så att marsvinen inte gnager på dem.

Marsvinen kan vara utomhus på gräsmattan när det är minst cirka 15 grader och inte blåser. Marken får inte vara kall. De ska ha ett skydd för solen och tillgång till vatten, och man måste passa så att inte lösspringande hundar eller andra rovdjur (eller rovfåglar – de är snabba!) kommer åt marsvinen. Ha dem helst i en bur med tak. Däremot skall de inte ha nätbotten, det kan skada deras tassar. De gräver sig inte ut.

Foder
Hö är marsvinets basföda. De måste ständigt, och hela året om, ha tillgång till fräscht hö både som mat, sysselsättning och som gömställe. Använd inte höhäck för det är inte naturligt för marsvinet att böja huvudet uppåt när de äter. Det mysigaste som finns är att lägga in en stor tuss gott doftande hö i buren och se marsvinens glada krumsprång och höra deras belåtna tuggande. Man blir ständigt förvånad över hur stora mängder hö de kan knapra i sig!

Grönsaker. Marsvin kan inte tillverka C-vitamin själva utan måste varje dag få C-vitaminrika grönsaker. Men det är inte fråga om jättestora mängder. Marsvinet behöver 1 mg C-vitamin per 100 g kroppsvikt, alltså cirka 10 mg för ett vuxet marsvin. Denna mängd finns i t.ex. 28 g vitkål, 8 g grönkål eller 5 g persilja. Även gräs, maskrosor och andra växter du plockar ute i naturen innehåller massor av C-vitamin. Det är bara dumt att ge marsvin extra tillskott av C-vitamin; droppar i vattnet tappar effekten efter kort tid eftersom C-vitaminet förstörs av luftens syre och vattnet kan även bli osmakligt för marsvinen. För mycket konstgjort C-vitamin kan även ge pseudo-skörbjugg, se vidare information på sidan http://goto.glocalnet.net/mars/sjuk/pseudosc.htm

Vi brukar under perioden vår – sommar – höst enbart ge våra marsvin grönt som vi plockar utomhus både morgon och kväll. Vi ger då inga andra grönsaker. Växter som passar till marsvin är bl.a. gräs, maskrosor, klöver av alla sorter, kirskål, rölleka, groblad, gökärt, vicker, gulvial, daggkåpa, måror, mjölktistel, nässlor (nässlor bör torkas) och många andra. Blåbärsris med nyutspruckna blad är också en favorit. Vi ger mest vitkål, salladskål och morot .

Kraftfoder. Vi ger inte pellets som innehåller för mycket mineraler och därför riskerar att orsaka urinsten. Pellets med lite mineraler och C-vitamin typ Carrier och Oxbow pellets. Inte heller ger vi färdiga gnagarblandningar eftersom de innehåller mängder av feta frön (t.ex. solrosfrön och hampfrön) samt ibland konstigt färgade bitar. Vi brukar nästan enbart ge havre/kornkross som man antingen kan köpa i storsäck (20 kg) hos Granngården och liknande, eller i litet paket (500 g) i mataffären. Vi ger krossen blandat med Carrierpellets samt ev torkade morötter eller ärtplättar 2-3 ggr i veckan, att vi inte ger oftare beror på att vi har väldigt bra kvalitet på det hö vi ger våra marsvin. Vetekli kan ges antingen torrt eller utrört med vatten till grötkonsistens. Matskål använder vi till kraftfodret. Det är bra med en låg, tung matskål som inte välter.(Vi har sedan två år testat att inte ge pellets alls med mycket gott resultat endast säd vid enstaka tillfällen)

Marsvinen skall ha ständig tillgång till vatten, men de brukar inte dricka jättemycket. De lär sig lätt att dricka ur en flaska med pip. Rengör flaskan regelbundet, det börjar lätt växa alger inuti den. Pipen kan du rengöra med tops.

Låt aldrig dina marsvin ha saltsten – det är en mycket stor riskfaktor för urinsten.

Grenar är något som marsvinen gillar att gnaga på. Vi brukar ge grenar av sälg och rönn, eller av fruktträd när man beskär t.ex. äppelträden. Hasselgrenar och asp går också bra.

Skötsel
Korthåriga marsvin kräver ingen direkt pälsvård men de långhåriga behöver klippas och badas regelbundet. Du behöver ingen borste eller kam till dem men om du vill kamma ditt långhår välj en bredtandad typ afrokam i plats. Marsvinen är oftast bra på att hålla sig rena, och om du städar buren regelbundet blir de inte smutsiga. Om pälsen börjar kännas lite fet eller om talgkörteln blir väldigt kladdig kan man bada marsvinet i ljummet vatten och med oparfymerat schampo. Torka med handduk och hårfön tills marsvinet är helt torrt, annars kan det bli förkylt.

Klor och tassar behöver regelbunden tillsyn. Klorna ska klippas så de inte blir för långa. Använd en liten klotång eller en liten nagelknipsare för människor. På vita klor ser man lätt pulpan och kan klippa lagom långt från den. På mörka klor är det lite svårare men man kan jämföra klolängden med de ljusa klorna. Tassarna får lätt förhårdnader på undersidan på äldre marsvin. Du kan försiktigt klippa bort en del av förhårdnanden med en nagelknipsare och sedan fila bort resten. Avsluta med att smörja in trampdynorna med hudkräm.

Sjukdomar
Allmäntillstånd. Friska marsvin är intresserade av mat, har slät päls, rör sig i buren och har klara ögon. Eftersom marsvin naturligt sett är bytesdjur ligger det i deras intresse att dölja att de är sjuka. Därför bör du vara lite uppmärksam så snart du ser att ditt marsvin rör sig mindre än vanligt, och om det helt slutar äta och sitter stilla med uppburrad päls kan det vara allvarligt. Ett marsvin som piper när det kissar eller kissar blod kan ha fått urinvägsinfektion och/eller urinsten. Om marsvinet rosslar mycket när det andas och verkar påverkat kan det ha fått lunginflammation. Åk till veterinären, helst till en veterinär som är duktig just på marsvin. Marsvin tål inte penicillin så om de behöver antibiotika för att bota t.ex. lunginflammation eller urinvägsinfektion skall de ha sulfapreparat som t.ex. Bactrim, Eusaprim eller Baytril.

Operationer av marsvin kan vara komplicerade, även om kliniken/veterinären har stor erfarenhet. Det är svårt att söva marsvin, och sedan är uppvakningstiden kritisk. Marsvinet måste hållas varmt och mycket snabbt komma igång med att äta.Idag finns gas att söva med vilket är det bästa.Det finns även en ny titthålsoperation vid kastration från naveln på hanar som är mycket bättre än den traditionella.

Ibland kan marsvinen få in ett höstrå eller något annat skräp i ögat. Det kan skada hornhinnan som då blir lite gråaktig. Oftast läker detta snabbt; ta ut skräpet, skölj ögat med svag saltlösning (t.ex. pipetter med näsdroppar utan konserveringsmedel) och ta på lite receptfri Noviformsalva. Ögat ska bli bra efter ett par dagar, uppsök annars veterinär.

Ibland kan marsvin råka slå av en eller flera tänder om de t.ex. hoppar lite olyckligt i buren, eller gnager på burgallret. De kan oftast äta ändå, men om både över och undertänder är av kan man behöva finriva morötter eller annan mat åt marsvinet. Tänderna växer ut igen, men du kan behöva jämna till skarpa kanter. Om bara övertänderna gått av nöts inte undertänderna som de ska, utan kan behöva klippas. Det går ganska lätt att klippa tänderna med en nagelknipsare, men akta så du inte klipper i läppen.

Marsvinen är helt utan ohyra och svamp när de flyttar från oss. Vi har nolltolerans för ohyra. Om dina marsvin träffar andra marsvin eller är på utställning kan du riskera att de får hem ohyra. Småkryp i pälsen (static och pälsätare) går lätt att bli av med genom något hundschampo mot ohyra (PCL-ohyreschampo och liknande). Den ohyra som heter sellnic och finns inne i huden kräver behandling med ivermektinpreparat. Om ditt marsvin tappar päls och kliar sig mycket, och piper när du tar i det kan det ha fått sellnic. I längden är sellnic är dödligt, men med behandling går det lätt bort. Medicinen mot sellnic är receptbelagd så du ska besöka veterinär.

Om du ser utslag i huden kan det istället vara ringorm som är en svampinfektion. Denna är mycket allvarlig eftersom den är extremt smittsam (luftburen) och även kan smitta människor.
Gå till veterinären som tar prov för att se om det är ringorm. Då får du också råd om behandling och sanering.

Äldre marsvin, särskilt honor, kan få hormonproblem med håravfall (kliar sig inte, håravfallet är symmetriskt på båda sidor). En del äldre marsvin kan få tumörer eller cystor, men ibland påverkas de inte nämnvärt av detta.

Aktivering
Det finns mycket roligt du kan göra med dina marsvin. Många marsvin kan lära sig enkla konster: att komma på kommando, stå på bakbenen eller att hoppa över låga hinder. Läs i Guinness rekordbok om det svenska marsvinet Puckel-Martin som har världsrekordet i höjdhopp för marsvin!

Genom att möblera om i buren aktiverar du också marsvinen. Ge dem en ny tunnel, en papperspåse, en stor lerkruka eller något annat som de kan undersöka och ha roligt med.

Det är också roligt att åka på marsvinsutställning; både för att träffa andra marsvins¬intresserade och för att ställa ut sina marsvin. I petklass bedöms hur välskött, tamt och trevligt ditt marsvin är. Du får ställa ut en gång utan att vara medlem i Svenska Marsvinsföreningen.

Medlemskap i Svenska Marsvinsföreningen (SMF)
Som medlem får du tidningen MarsvinsMagazinet 4 ggr/år. Du får rätt att delta i utställningar och andra arrangemang som SMF ordnar, t.ex. kurser om pälsskötsel, information om hur man avgör olika marsvinsfärger, kurser för barn och ungdomar. Du får även rätt att registrera eventuella marsvinsungar och kan efter en tid ansöka om att bli godkänd uppfödare.

Mer information
http://www.svenskamarsvinsforeningen.se/
http://marsvinshjalpen.se
Facebook Marsvinsparadiset m fl.

Om foder: http://www.zoonen.com/perzoonen/artikel.asp?oid=1011726